Eclipse of Reason av Max Horkheimer. M. fl. En recension

Vem var Max Horkheimer och vad menade han med titlen på sin bok Eclipse of Reason Horkheimer var en tysk filosof som var med startade den berömda Frankfurtskolan under mellankrigstiden. Tillsammans med sina kolleger var han tvungen att emigrera när nazisterna tog makten 1933. Han kom så småningom till USA där han bland annat skrev två böcker som kom att få mycket stor betydelse. Den första, Dialektik der Aufklärung (på svenska Upplysningens dialektik), skrev han tillsammans med Theodor Adorno. Trots att den tillkom i exil i USA skrevs den på tyska och förblev oöversatt (till engelska) i nästan 30 år! Men det är inte denna bok jag rekommenderar som inkörsport till vad som kom att kallas “kritisk teori”. Däremot vill jag framhäva Horkheimers Eclipse of Reason som uttryckligen var skriven som en introduktion till just detta teoribygge för en icke tysktalande publik.
Horkheimer och Adorno fokuserade på en och samma grundfråga: upplysningstänkandets inbyggda, men latenta, irrationalitet.De hade i sitt eget liv upplevt hur Tyskland, ett modernt “civiliserat” samhälle, på några få år omvandlades till en kollektiv mardröm och det blev deras främsta intellektuella utmaning att försöka förstå orsakssammanhangen bakom denna process. Vad de insåg var att den moderna sekulariseringsprocessen, som hade pågått i Europa i mer än två sekler hade en baksida – ett pris. Detta pris är att rationella argument anförs endast i samband med hur man på effektivaste sätt ska uppnå mål och inte att diskutera vilka dessa mål ska vara.Mål och syfte vad gäller ett beteende eller en politik ligger bortom och utanför den rationella diskussionen. Om två personer, eller två länder, har olika inställningar i dessa frågor kan de på sin höjd komma överens om att samexistera men inte om att samtala om dessa meningsskiljaktigheter.
Nazisterna var rationella när det gällde att hitta sätt att realisera sin politik men själva politiken förblev fullständigt befängd. Men nazism var inte endast en tysk avart. Samma bristande “ändamålsrationalitet” finns djupt rotad även i demokratiska liberala samhällen, inte minst i den anglosaxiska världen.
Ett halvt sekel senare insåg en annan tänkare, den finlandsvenske filosofen Georg Henrik von Wright, relevansen av denna analys av vår förmåga att förstå de sociala och ekologiska kriserna som griper omkring sig idag. Med sin djupa lärdom tog von Wright sig an uppgiften att omsätta frankfurtskolans insikter på det irrationella i dagens värld – speciellt dess tro på obegränsad ekonomisk tillväxt. Horkheimers Eclipse of Reason inte finns  översatt till svenska kan jag även rekommendera von Wrights Vetenskapen och förnuft som gavs ut 1986.

/An English version of this review will appear in the near future/

Tags: grön ideologi, kritisk teori