En metalog: Om att kompromissa

by

(En metalog)[1]

”Att kompromissa är att bli komprometterad”. Är det så? Det är ju samma ord nästan.

Nej, inte inom politiken i alla fall. Där anses det vara en dygd. Man måste kunna kompromissa för att få inflytande och för att kunna uppnå resultat. Därför måste det vara legitimt på något sätt. Det finns ett standardargument som rättfärdigar agerandet när man överger sina principer: ”Om man vill ha inflytande får man vara beredd att kompromissa”.

– Då är det fritt fram för en politiker att kompromissa. Eller?

Inte riktigt, därför att inbakad i begreppet ”kompromiss” finns alltid en prislapp. Speciellt i förhandlingar med en part, t ex. ett politiskt block, som har större makt än en själv.

– Betyder att det finns situationer där man inte borde kompromissa?

Kanske det. Det kan i alla fall vara klokt att avstå ibland!

– När då?

Det måste man avgöra från fall till fall. Det kallas för att ha fingertoppskänsla.  Eller att man ska vara lyhörd för sin magkänsla.

– Det blir jag inte mycket klokare av. Finns det ingenting man kan säga mera generellt, något som jag kan använda som tumregel?

Nja. Det gäller att uppnå sina mål. Men alla mål är inte likvärdiga …

–Hur så?

Eftersom vissa mål är viktigare än andra borde dessa få prioritet. Man gör klokt i att skilja mellan överordnade och underordnade mål. Man kan kalla dessa för mål ”typer”, vilket antyder att de utgör en målhierarki.

–Jag förstår – nästan!

Det går att urskilja minst tre olika målnivåer – där typ I kan kallas ”policy-mål”. Det är sådana som står i partiprogrammet och vars uppfyllelse kan sägas vara ”meningen med partiprojektet”.

–Kan inte dessa mål komma i konflikt med varandra?

Jo, tyvärr. Men dessa s k. målkonflikter måste man reda ut med sina partikamrater, helst innan du sätter dig i förhandlingar med utomstående. Det är svårt för dig som enskild person att väga olika policymål mot varandra, speciellt med tanke på att dessa inte alltid är jämförbara. I sådana fall kan självaste partiprogrammet behöva skrivas om.

– Men typ II-målen. Vilka är dessa?

Dessa kan kallas” inflytande-mål”.  Ett politiskt parti, som de gröna, har bildats för att genomföra förändringar i sakerna tillstånd. För att uppnå dessa syften eftersträvar man att få så många röster som möjligt i allmänna val och därefter få så många inflytelsefulla poster som möjligt. Här gäller ”maximeringsprincipen” så gott som alltid. Alltså, rent logiskt fungerar typ-II som medel i förhållande till typ-I mål.

– Jag förstår skillnaden mellan de två första måltyperna och att dessa ibland kan stå i strid med varandra, inte minst med tanke på att några av partiets mest långtgående krav inte är omedelbara röstvinnare precis. Men du pratade om en tredje nivå, typ-III mål. Vad är de för några?

Mål på denna nivå kan jag kalla för ”individmål”. Dessa innebär att de enskilda medarbetarna vill ha en viss materiell standard i sina liv. Man inte kan bortse ifrån att dessa förväntningar och krav är fullt berättigade och man ska inte kräva av politiskt aktiva att de ska leva som buddhist munkar.

–Nej, det fattar jag också. Men typ-III målen borde inte innebära några större problem. Sitter man på en ledande position i partiet borde man vara proffsig nog att hålla sina egna ambitioner inom rimliga gränser. Redan när partiet bildades ansågs det väldigt viktigt att partiet inte skulle bli en karriärväg för mer ambitiösa personer. Det var det där med rotationsprincipen och förbud mot mångsyssleri i partiet ….

Det trodde man kanske i början. Men undan för undan har man kommit till insikt om att en viss grad av professionalism behövs i ett parti och detta är inte alls grattis. Men problemen uppstår framför allt p g a. att typ-II och typ- III målen har en tendens att hänger ihop. Det är så att när en människa engagerar sig i ett politiskt parti kommer hennes eget väl och ve att vara nära ihop kopplat med partiets. Ju mer framgångsrikt partiet blir, desto mer kommer de enskilda aktiva medlemmarna att gynnas, ekonomiskt och statusmässigt. Följden blir i praktiken att dessa två underordnade mål tillsammans kan bli viktigare än de övergripande policymålen. Men denna ”målomkastning” påtalas sällan öppet.

–Detta låter som ett typexempel på vad du har kallat ”instrumentalism” – att medel blir mål och tvärtom! Finns inte olika sätt för ett parti att motarbeta sådana tendenser?

Klart att sådana möjligheter finns, t ex. genom att förstärka direktdemokratin i partiet. Men första steget är att inse att dessa tendenser finns och att de hotar den gröna rörelsen som en förändringskraft i samhället– om man nu tycker att detta är viktigt.

 

Referens

Bateson, Gregory. 1986. Metaloger. Göteborg, Korpen.


[1] Definition: ”En metalog är ett samtal om ett problematiskt ämne. Samtalet skall vara sådant att det inte bara är fråga om att deltagarna diskuterar problemet; även strukturen på samtalet i dess helhet är relevant för samma ämne” (Bateson, 1986: s.7). Jag är inte säker på hur Bateson tänkte med den andra meningen i sin definition, men för egen del hoppas jag att min osäkerhet inför detta svåra ämne framgår i tonen på samtalet.

Tags: ,

2 Responses to “En metalog: Om att kompromissa”

  1. Jonas Löhnn Says:

    Det är en relevant beskrivning du ger, Michael.
    Men det kan göras ännu tydligare att det är helt avgörande att prioritetsordningen blir rätt för att inte de mål som uppnås byts ut mot egennytta, individuell eller i grupp.
    Det du kallar mål av typ 1 är de enda som verkligen ger en politisk gruppering eller ett politiskt parti sitt existensberättigande. De andra blir direkt kontraproduktiva för de mål som skapar värde för det allmänna om de inte begränsas och underställs typ 1-målen.

  2. michaelsmoon Says:

    Tack Jonas för dina synpunkter! Jag noterar att du uppfattar att jag kunde vara ännu tydligare. Men jag ville beskriva situationen som jag ser den och först därefter tala om mina egna ställningstaganden i saken. Hoppas dessa senare framgår ändå.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: